Lovisa Törnsten från Bukowskis Göteborg föreläste om banbrytande kvinnliga pionjärer inom konst och konsthantverk under senare delen av 1800-talet och första delen av 1900-talet
Lovisa berättade om 11 kvinnliga konstnärer som har utmärkt sig, var och en inom olika områden Julia Beck, Karin Larsson, Jenny Nyström, Hilma af Klint, Sigrid Hjertén, Betzy Ählström, Märta Måås-Fjätterström, Elsa Gullberg, Estrid Eriksson, Anna Petrus och Greta Grossman.
Fram till 1864 var Svenska Konstakademin en institution enbart tillgänglig för män. Därefter inrättades en s.k. fruntimmersklass men där hade endast de rika familjerna råd att låta sina döttrar gå. Med tiden blir Konstakademin en högskola för alla.
Julia Beck var en av dessa konstnärer född i Stockholm år 1853 som utbildade sig vid Konstakademin och vidare i Paris på Académie Julien. Hon bosatte sig i Paris där hon levde till sin död år 1935. Hon var länge bortglömd men har det senaste decenniet återupptäckts och hennes konstverk säljs nu för svindlande belopp, berättade Lovisa. Julia Beck inspirerades av impressionisternas luftiga kolorit och målade gärna stämningsfulla, vattennära landskap på stora dukar. På somrarna målade hon i Grèz sur Loing där hon mötte Jenny Nyström och Karin Larsson som också var begåvade konstnärer, men tiden för kvinnliga konstnärer var tyvärr inte mogen ännu. Karin född år 1859 utbildade sig på Slöjdskolan och vidare på Konstakademin. Efter giftermålet med Carl Larsson slutade hon att måla och ägnade sig åt textildesign och inredning där hon blev stilbildande och var långt före sin tid. Även Jenny Nyström född år 1854 utbildade sig vid Konstakademin, där hon vann en konsttävling med en bild av Gustav Vasa och fick ett stipendium för vidareutbildning i Paris, där hon fick möjligheten att ställa ut på Parissalongen år 1883. Men mest känd är hon för sina lyriskt vackra illustrationer.
Hilma af Klint född 1862 på Karlbergs slott var konstnär och teosof. Efter sin konstnärsutbildning ägnade hon sig åt traditionellt måleri – porträtt och landskap i olja och akvarell i ca 20 år. Därefter började hon måla spiritistiska konstverk fyllda av symboler för budskap till en annan dimension. Dessa tavlor ville hon inte visa upp förrän efter sin död, för tiden var inte mogen ansåg hon. Ca 40 år efter sin död fick hon sitt erkännande då hennes konst ställdes ut i Los Angeles tillsammans med verk av Mondrian, Kandinsky och Malevitj.
Sigrid Hjertén född 1885 utbildade sig till teckningslärare, vidareutbildade sig på Konstindustriella skolan i Stockholm och kom till Paris, studerade hos Henri Matisse och blev en raffinerad expressionist och frontfigur för modernismen. Hon drabbades av psykisk sjukdom som fick henne att sluta måla.
Betzy Ählström född 1857 utbildade sig också till teckningslärare och studerade konst. Hon var verksam som formgivare på Reijmyre glasbruk som Sveriges första kvinnliga glaskonstnär. Hon ritade glas med applicerad dekor och använde sig av intarsiatekniken ”marketeri”, som uppfunnits av den franske glaskonstnären, Emile Gallé.
Märta Måås-Fjätterström född 1873 utbildad på Högre konstindustriella skolan i Stockholm, var en tid föreståndare för Malmöhus läns hemslöjdsförening. Hon började rita förlagor till vävnader. På Stockholmsutställningen 1909 ställde hon ut väven ”Staffan Stalledräng” som inköptes av Röhska muséet. Till Baltiska utställningen i Malmö ritade hon ”Sankt Göran och draken. Dessa fantastiska vävnader fick Ludvig Nobel att beställa ett flertal vävnader till Skånegården i Båstad. Han erbjöd henne även en ateljé i Båstad där det huvudsakligen kom att skapas mattor och fortfarande gör. Hennes definitiva genombrott kom 1934 med en utställning på Liljevalchs konsthall.
Elsa Gullberg född 1886 var inredningsarkitekt och textilkonstnär. Efter utbildning utomlands fick hon idéer om att skapa industriellt framställda varor med kvalitet som hantverksmässigt tillverkade varor. Svenska slöjdföreningen engagerade Gullberg för att styra ut konstnärer till industrin, vilket blev en succé. På så vis fick svenska hushåll råd att köp vackra vardagsföremål.
Estrid Ericson född 1894 var teckningslärare och hade en vision om att öppna en tennverkstad och kunna sälja moderiktig tennkonst. Tillsammans med tennkonstnären Nils Fougsted lyckades det bli verklighet genom ett arv. Det var början till Svenskt Tenn. Hon lyckades fånga upp tidens unga, lovande formgivare att samarbetade med. Under åren arbetade hon med Anna Petrus, Gunnar Asplund, Björn Trägårdh och Josef Frank.
Anna Petrus, född 1886 var skulptris och formgivare och fick sitt stora genombrott i samband med världsutställningen i Paris där hon visade upp Swedish Garce-föremål i tenn och gjutjärn inspirerad av den nordiska 1920-talsklassicismen. Hon var länge bortglömd men har de senaste åren uppmärksammats med ett flertal utställningar och hennes konst är mycket eftertraktad
Greta Grossman född 1906, utbildad på Konstfack, började sin bana som snickarlärling. Hon hade passion för möbler och inredning. Hon öppnade en designstudio i Stockholm där hon tillverkade möbler i skandinavisk, modernistisk design. Efter 10 år emigrerade hon till USA, Los Angeles där hon fick många kända möbelproducenter som uppdragsgivare och designade möbler, lampor och inredningsartiklar. Med tiden blev hon även en förgrundsgestalt för den moderna experimentella arkitekturen.
Julia Beck – Den sista solstrålen
Jenny Nyström – Konvalescenten
Karin Larsson – Pierre Louis Alexandre
Hilma af Klint – Seven Pointed Star
Sigrid Hjertén – Barn i stol
Märta Måås Fjätterström – Staffan stalledräng
Betzy Ählström – vas Julkaktus
Elsa Gullberg – Lejon och Gripar
Estrid Eriksson – Peruanska urnan
Greta Grossman – Grossman House
Lovisa Törnsten – föredragshållare
Lars Roslund – lotterivinnare
Lars Roslund vann en i akvarell av Chatarina Charièz i dagens konstcafélotteri.
Årets inköpta konst var utställd i föreläsningslokalen och efter föreläsningen blev det dragning i medlemslotteriet 2024.
Ulla Ferro
